Angående Winnerbäck i förra inlägget. Jag trodde inte jag gillade honom (möjligtvis bara just den låten), men igår lyssnade jag hela kvällen och det passade perfekt. Det är jag som är fröken Svår, jag vet att många andra också är det. De som haft svart hår, varit vegetarianer och tonårsrebeller, sminkat sig alldeles för mycket, för att sedan växa upp och bli ensamma, välanpassade, glada och ledsna. De känner igen sig precis lika mycket. Det är jag som är fröken Svår.
Det är tenta snart. Jag pluggade ingenting i måndags, ingenting i tisdags, i onsdags gjorde jag annat. Det börjar dra ihop sig. Idag har jag läst lite, men förkylningen ligger som ett tjockt lager vaseline över mitt ansikte, i min hjärna.
Sex dagar kvar. Jag börjar bli nervös. Skriver packningslista, prydligt indelad i kategorier ("handbagage", "necessär" och "övrigt"). Jag har skrivit ut flygbiljetter, plockat fram passet, pratat med Jonas om att beställa taxi från flygplatsen.
Tänk när jag är tillbaka. Konstigt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar