fuldag och soffa

idag har jag köpt (kanske) världens största soffa. den är nästan 240cm :D så nu får alla komma och hälsa på, alla får plats! Den är brun och fin, matchar vally och min vinterjacka. fast nu är det sommar då.

Vissa dagar orkar jag verkligen inte fixa mig innan jag går till jobbet. Jag menar, jag är brevbärare, jag får vara ful på jobbet. Idag var en sådan dag, jag glömde duscha igår (fult hår osv), har sovit dåligt, och ja, jag var inte direkt på mitt snyggaste humör.
Men någon tyckte jag såg absolut mer än bara ok ut! Jag träffade en ganska fräsch kille i min egen ålder, och en kulmage till trots var han ganska söt.
Han frågade om jag ville komma in och ta en kopp kaffe?
eeh.. nej, tack (skulle jag gå in hos en främmande karl eller?)
han började berätta lite om sina positiva sidor, och sen berättade han att han skulle laga mat,
-du vill inte ha lite?
nej, tack.
-Alltså, du kan lita på mig. Jag är jättebra *random skryt* Är du sugen på en pizza?
nej, jag måste jobba nu. (vid det här laget såg jag bara kulmagen och den billiga kostymen)
-Alltså jag lovar, jag är jättebra. Jag är rolig och charmig, du kommer inte ångra dig. När slutar du? kan vi inte ses då?
KANSKE!!! (no way, stupid)
Inte för att han inte försökte (det gjorde han), men jag har fruktansvärt svårt för skrytiga killar.
Men det är sant. Det är ju alltid trevligt att få en (ordentlig) komplimang på sin fuldag.