självporträttet

äntligen får ni se då, hur mitt självporträtt blev. jag har jobbat hårt, många många timmar. men det är ju lite komiskt, att slutresultatet har jag gjort på en dag. jag jobbade och jobbade, och sen tröttnade jag. Det blev liksom aldrig sådär värst bra. jag målade över, och sen igen. sen började jag om, och tillslut kändes det bra :) Det var förresten i fredags jag gjorde det, den dagen ni fick följa med ett kort i timmen :)
här är processen:


jaa, jag ser ju lite tokig ut va...

lite bättre :)

min lärare sa: färg! du måste använda färg, elisabet. så jag slängde på lite ultramarin, och så såg det ut som att jag var en billig hora från polen (som jag tänker mig att de ser ut då) (obs! pk)

lite bättre igen då

hoppsan

och så blev det såhär :)

och glöm inte! att detta porträttet är målat med kärlek ;)